tisdag 17 maj 2016

Det har gått ett tag, sedan jag var inne här på bloggen. Men nu kanske skrivklådan kommer tillbaka.


Det tär på krafterna, att ha en älskad dotter som lider av sjukdomen Borderline.  Jag förstår, men kan ändå inte tillräckligt
Som mor känner man sig otillräcklig. Gråter och ber.
Vända ryggen till. Är det ett gott råd  ? Att man är för snäll etc...?
Jag kan aldrig vända ryggen, mot min dotter oavsett hur det än må vara.
Genom berg och djupa dalar, vad människor än tycker och tänker.
I grund och botten handlar det om , att lära och lyssna på människors stig.
Det behövs ingen utbildning eller kurser till det.
Men visst, jag kan fortfarande vara förargad.
Har man ingen kärlek, så har man heller ingen förståelse eller omtanke.








15 kommentarer:

  1. Fullt förståeligt att man gör allt för den/de som står närmst.Hoppas allt löser sig till det det bästa för Er framgent

    SvaraRadera
  2. Bjarne : Det gör det, om man har tålamod och inte springer före.

    SvaraRadera
  3. Oavsett vad vi känner tycker och vet hur allt skall vara ja du vet så är det ändå Gud som styr. Och ibland tror jag att han på något vis har lagt in en osynlig broms som alltid bromsar på rätt ställe för oss i livet.
    Jag tycker mycket om Ps 32 8 Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du bör vandra, jag vill giva dig RÅD och jag vill låta mitt öga vaka över dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Bert!
      Jag tar till mig denna Bibelvers!

      Jesu frid!
      // Karin

      Radera
  4. Så glad jag blev, kära Annika, att se ett nytt inlägg av dig, trots det sorgliga i det! Brukar gå in här ofta och spana om du skrivit ngt nytt.

    Jag ska lyfta dig och din dotter i bön...

    Herrens rika välsignelser!

    KRAAAM!!!
    // Karin

    SvaraRadera
  5. Tusen tack Karin. Hoppas att du mår bra med de dina <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr kära Annika, det är allt annat än bra med mig och de mina! Mycket svåra attacker...

      KRAAAM!❤
      // Karin

      Radera
    2. Kära älskade Karin : Hur är det fatt ? <3

      Radera
    3. Kära Annika, det är inget jag vill berätta om här, men det är de värsta attacker jag upplevt och det är endast Guds nåd att jag fortfarande är vid liv och inte har mist förståndet! Jag klamrar mig fast vid och förtröstar på min frälsare, Jesus Kristus!

      KRAAAM! <3

      // Karin

      Radera
    4. Förstår dig Karin, helt och fullt. Det är absolut inget offentligt. Skriv gärna ett E- mail om jag kan vara till någon tröst eller hjälp. Kramar.

      Radera
    5. Tack! <3

      // Karin

      Radera
  6. Ja du Bert : Nu "snodde " ju Karin det. Men det bjuder jag på. Hahaaa..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hi hi...

      Kram!
      // Karin

      Radera
  7. Tänk vad ett ord kan bliva och förmeras ja en hel predikan snodde. Hur mycket man än försöker att sno så tar det aldrig slut bibelversen finns kvar med samma kraft samma styrka samma frid samma vänlighet för det vill oss bara väl och han som står bakom varje bokstav han sviker inte någon på något sätt.
    Till alla er som läser denna blogg vill jag tillägna denna sångvers som kom till mig när jag vaknade idag.

    När allt vad vi ägt utav mod synes vika.
    När kraften är tömd fasten dag ej är slut.
    När vi har nått botten av tillgångar egna.
    Vår fader då endast begynt att ge ut

    Hans kärlek är gränslös nåden oändlig kraften ej utforskad.

    SvaraRadera
  8. Önskar det bästa och Herrens välsignelser till er båda <3

    SvaraRadera