lördag 11 juli 2015

FASADER KOMMER ATT RÄMNA...



Har du byggt upp ditt liv på en lögn ?

Allt är bra utåt, men inombords gråter du utav längtan...


Efter vad ?  Kanske av äkta sann kärlek ?

Sprickor i muren ?

Ett sken av Gudsfruktan, och andras omdöme ?

Vi har alla svarta dagar...kristen, eller ej.

Läser många artiklar, om hur bra allting är...


Men mellan raderna, är den yttre fasaden en påklistrad historia för
att hålla skenet uppe, och många tårar fälls i det fördolda.......


Allt stå väl till, vi lider varken nöd eller brist...



Vad är det då som driver en människa ?

Jo,,att vara populär, uppdaterad och få likes ,spela en dekadans.

Våga tro, var dig själv och gå mot strömmen.

Du är värdefull <3

Själv har jag min väg att vandra.
Fick den för många år sedan.

Det är en svår väg.


Vägen handlar icke om :

Att bliva eller vara populär...

Men ett vet jag:

Att när sprickorna i fasaden brister,
och du står där naken...
Det är då det börjar ske någonting...

Icke i vår kraft, utan i Herrens.






Det är en ständig kamp, för den som är nära Jesus, att nå målet


Men ingen vågar säga det, ty allt är så underbart och vi har det så bra...

En kamp driver en människa...

Oavsett falska fasader och rosenrött,..


Murar skola rasa.......

Men det finnes nåd, utöver nåd så länge nåden varar,


Och över det hoppet, bestämmer icke människor.



Våga vara dig själv, och du skola få se in i sanning.......

Till sist : Låt de förljugna dimmorna försvinna,


Var frimodig..

Gå icke i egen kraft, utan i Herrens...










10 kommentarer:

  1. Mycket riktigt, det är en ständig kamp. Världen och dess härlighet vill förblinda oss och leda oss vilse. Vår egen vilja korsar Guds vilja. Men salig är den som går mot strömmen, hatar sitt liv, gör Guds vilja, älskar sanningen, lider till köttet och blir fri synden! Härliga frälsning och framtid!
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Guds Frid Stig : Visst är det kamp många gånger...
      Men Guds Ande är vår allas hjälp i svagheten.
      Ha en fridfull god natt.

      Radera
    2. Det är sant. Andens kraft gör att vi kan segra i alla prövningar och frestelser. Ingenting är för tungt eller för svårt att gå igenom.
      /Stig.

      Radera
  2. Amen, amen! Ske Din vilja Gud, inte min!

    Dock, jag, HERREN, utrannsakar hjärtat och prövar njurarna, och giver så åt var och en efter hans vägar, efter hans gärningars frukt. (Jer. 17:10)

    Du skriver så sant och så bra, kära syster i Herren!


    KRAAAMAR!!! ❤️
    // Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin: Visst är det underbart att det är Herren, som har tillgång till hjärterummet och icke världen.
      Tack för bibelord och din hälsning.
      Önskar dig en välsignad, och god natt. Kramisar <3.

      Radera

    2. // Karin

      Radera
    3. Annika: Ingen vill sitta med falskhet, hyckleri eller lögn vid samma bord. Bättre att lyssna till hårda omdömen om en själv än att någon ”luggtittare” döljer sin uppfattning och visar mig ett ansikte ena stunden, för att sedan visa ett annat åt andra nästa stund. En vän säger vad den tycker utan tanke på egen vinning och håller rak kurs mot en själv och andra. Det är en sak att vara uppriktig i tal. En annan att i samma uppriktiga tal beordra ”Du borde göra si eller så”. Det är fåfänglighet och leder ingenstans. Få lyssnar i vilket fall.

      Inte sällan kommer fördömanden, skvaller och elakt tal i hyckleriets fotspår för att rikta uppmärksamheten mot andras brister istället för sina egna. Så här kan det låta: ”Titta hur den är” ,”Vad var det jag sade?, ”Det är andras fel” o.s.v. Man lever andras liv istället för sitt eget, som man kanske borde se om lite mer. Typiskt också är att aldrig ta ansvar för det man står för eller gjort/handlat.
      Muren tätas tillfälligt i det egna oantastliga och rättfärdiga bygget där den ständiga lyckan utåt skiner som en sol hela tiden.

      Hyckleriet och falskheten visar sig också som ett evigt flackande hit och dit i ord och åsikter, där den senaste impulsen blir en överilad handling. Man säger ett och gör något annat. Ord förändrar inget i tillvaron, bara handling. Lögnen är hycklarens ständige förtrogne och blir kanske, om olyckan är framme, till en livslögn. Till slut blir sprickorna i muren så stora, trots alla desperata försök att dölja dem, att allt rasar likt ett korthus som du beskriver. Det är oundvikligt och först då inser man sina felsteg. Sedan är det en sak att inse felstegen, en annan att göra något åt dem. Men utan insikten, ingen chans till förändring. Det kan bli en nystart, men det beror på en själv och ingen annan. Valet är fritt och det är ett ensamt beslut, för aldrig är man så ensam som då.

      Därför är självrannsakan avgörande, och när den sätts i rörelse närmar man sig Jesus etik i sanning och frid. Ingen av oss människor är perfekta eller fullkomliga i detta jordeliv, minst jag själv eller någon annan, och kommer heller aldrig att bli. Det är vägen till himmelriket som räknas, och den väg vi vandrar blir heller aldrig lätt. Den är så långt bort från en lyxkryssning man kan komma. En del går till vänster, en del till höger, en del mitt i, andra går före, en del sackar efter, en del hamnar i diket men tar sig upp igen, en del springer, en del går, en del går vilse, en del vänder om, en del går ensamma, en del i grupp, en del hand i hand.

      När vi vandrar i Jesus namn och fotspår oavsett var vi befinner oss på vägen är vi fria, sanna och förtröstansfulla människor här på jorden. Vår vandring fostrar oss i Jesu ord och handling eller för att uttrycka det enkelt : man lär så länge man lever i en ständig process att vilja gå den rätta vägen.
      Därför förändras vi hela tiden som människor och får andra värderingar under vandringen. Inget är statiskt och stillastående, vilket leder till att man bryter med vissa och går vidare i nya sammanhang.

      Enskilda bibelcitat tagna ur sitt sammanhang kan diskuteras, men jag avslutar med tre bibelställen jag låter stå okommenterade.

      Ps.55:13 ”Det är inte en fiende som hånar mig, det kunde jag stå ut med. Det är inte min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig.
      14 Men det är du, min jämlike, min vän och förtrogne?”

      Ords. 6:16 ”Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju som han avskyr:
      17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuter oskyldigt blod,
      18 ett hjärta som smider onda planer, fötter som skyndar till det som är ont,
      19 den som främjar lögn genom att vittna falskt och den som vållar trätor mellan bröder.”

      Radera
  3. Bjarne : Högmodet lever idag,titta på mig hur gott jag har det.....
    Människor som gömmer sig, lider nöd.
    Visst finns det fina daga,r och negativa dagar.
    Livet går ju icke efter människor lagar, utan Herrens
    Allting är sig likt under solen. Människor tittar mer in i andras liv, än i sitt eget

    SvaraRadera
  4. Annika: Vi har alla våra bördor att bära. Vissa frånkänner sig detta, och visar hur perfekt allt är. Kanske är det så, och de är nöjda med det. Allt går i samma hjulspår av gammal vana även om de inte trivs innerst inne. De förställer sig utåt och kommer undan med sina livslögner. Sanningen gör dig fri när du står upp för den.

    De lever andras liv med råd och pekpinnar åt andra ty de har inget eget liv. De vet vad som är bäst för andra, utan att veta någonting om andras förhållanden. Manteln av ofelbarhet sitter fast på skuldrorna. Den som tycker annat och vet hur det verkligen är förkastas och utesluts.

    Att skylta öppet med svaghet och brister är sällsynt idag. Att säga man felat mot Gud och människor finns inte i dessa individers ordböcker. Men ärlighet varar längst, för allt unket och förljuget kommer i dagen förr eller senare. Om inte i jordelivet , så dock på domens dag. Då kan de inte slingra sig längre.

    Att titta djupt in i sitt eget inre är smärtsamt när man tvingas ner från sin ego-pedistal.. Då inser man vilken liten svag individ man är i det stora hela. Detta är min erfarenhet.

    SvaraRadera
  5. Oj vad lätt det är att glömma bort att hälsa på i bloggarna nu när vi träffas på Facebook! Jag har inte bloggarna eller Facebook kopplade till mobilen så jag måste aktivt logga in för att se om någon skrivit något nytt och nu ser jag att jag missat flera inlägg igen.

    Du skriver så bra Annika, som vanligt. Om viktiga saker som berör. Jag har tänkt samma sak i bland, speciellt när jag ser inlägg på Facebook, att många kristna inte verkar möta några svårigheter alls. Det stämmer ju inte att livet är så, tvärtom skulle jag vilja säga för desto närmare vi följer Jesus, desto mer prövningar kan vi ibland möta. Men själv tror jag att det är ett bra tecken på att vi är på rätt väg, när vi får kamp ibland. Utan kamp ingen seger, och om inte fienden tyckte att vi vore farliga för honom så behövde han inte anstränga sig att sätta krokben för oss. Men det bästa är att när vi möter svårigheterna tillsammans med Jesus, så vet vi att Han, vår Herre och Frälsare går med oss igenom. Han har allt makt, både i himlen och på jorden!

    Önskar dig en fortsatt fin semester, trots regn. Hoppas solen tittar fram snart men kommande vecka såg det ut att vara mycket regn. Kram till dig!

    SvaraRadera