fredag 7 februari 2014

EMPATI...


6 kommentarer:

  1. Endast Jesus kan förvandla
    " besvikelsernas krig" till något annat,om man söker Honom.
    Kram!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annika:
      Besvikelse är inget ovanligt i jordelivet. En förväntad handling av annan människa som inte infrias kan vara roten till besvikelsen. Man vill och önskar att andra människor skall tycka lika och handla likadant som en själv. Om man ger något (prylar, kärlek, vänskap m.m.) till en annan förväntar man sig en gentjänst. När så inte sker uppstår besvikelsen. Den uppstår också genom löftesbrott av ingångna ”avtal”. Besvikelse kan göra människor förkrossade och hårda på ytan, men innerst inne finns bara besvikelsens ruelse och illamående.

      Hur den besvikne reagerar kan skifta från hat till förlåtelse. Den som gjort någon besviken kan ha gjort det med flit eller av rent misstag därför att kommunikationen inte fungerar dem emellan- den ena parten väljer att tolka gåvan/budskapet i negativ riktning. Alla kan begå misstag och förorsaka besvikelse hos andra. En del väljer att cementera besvikelsen i sitt hjärta och förstärker sin besvikelse i avund, feltolkningar, sladder och allmänt okristet förhållningssätt.
      Somliga väljer att förlåta och gå vidare.

      Man kan också bli besviken om en människa inte gör som man själv tycker, inte följer ens egna spelregler om vad som är rätt och fel.
      Man aldrig kan påtvinga en annan människa vare sig ens egna åsikter eller kärlek. Att höra att man är förkastad för man inte platsar inom en annans normalitet gör varken den som förkastar eller den förkastade lycklig. När andra gör sig företrädet att agera domare och påstår att den eller andra inte följer Herrens fotspår har man upphöjt sig själv till Gud. Det anstår ingen kristen människa att agera på det sättet. Icke desto mindre verkar detta vara ganska vanligt inom dagens kristenhet.

      Hos vissa individer blir denna besvikelse så grundmurad att avund, förtal och allmänt sladder skymmer sikten och förblindar förlåtelse, nåd och försoning. Tanken ”förlåt, jag gjorde fel” finns inte kvar och den onda cirkeln av besvikelse, bitterhet, avund och lögner blir permanent. Med egot i centrum ligger självrannsakans rakkniv slö och obrukbar. Förmågan att se andras plågor och lidanden raderas bort och bara tårarnas stelnade vassa kanter slungas ut ständigt mot den människa som påstås vara förtappad i besvikelsens krig.

      Den enda vägen ur besvikelsens onda cirkel är förlåtelse och be för dem i Jesus namn som sitter på sina höga hästar och utmönstrar andra från sitt egocentriska tunnelseende, och hoppas att de tittar in i sig själva som omväxling och ställer sig frågan:
      Vad bidrar jag med för att världen skall bli mer kärleksfull och full av nåd i Jesus namn?

      Radera
    2. Helene: "Besvikelserna krig"...? Varje människa har ett eget ansvar för vad munnen talar.

      Radera
    3. Ja,och det är ju du själv som lagt ut om "Besvikelsernas krig"?

      Radera
  2. Bjarne: Ja, så är det. Vad gjorde Jesus...Jo, Han gick omkring och gjorde väl, och hjälpte alla. Svårare än så är det icke..

    SvaraRadera
  3. Annika: Visst är det så. Talade gott, gjorde gott. Enkel etik. Varje litet barn förstår.

    SvaraRadera