söndag 10 november 2013

OFÖRMÅGA TILL MEDGLÄDJE...

Matt. 20: Kap. 1-16...

Människor har läst detta, betraktat det och menat sig finna olika ting i den.
Man har funnit ett budskap om gudomlig nåd...
Man har i den sett en  förkastelsedom över förtjänstkristendom...
Åter andra har trott sig finna ett socialt reformprogram däri,
som påyrkat lön efter behov och icke efter prestation.
Så kommer människor alltid att söka stöd i Jesu ord för sådant,
som blivit dem dyrbart.......

Jesus vill visa oss  vägen från mörker till ljus,
från bundenheten och fångenskapen i själviskhet och ondska
till ett liv i kärlek. HAN vet att vägen han visar är smal och svår...

Av alla segrar en människa vinner
är segern över det egna jaqet den mest påkostande...

Och nu ger Han dig en bild för bön, eftertanke och självrannsakan.
Endast så sker den verkliga befrielsen inifrån...

Hur reagerar man  i dag på människor, om man läser verserna ?

En lättförståelig avund griper dem.
Men de vet, att avunden är en ful egenskap.
Men avunden förblindar....

De orkar icke åstadkomma medglädjens prestation...
Och därmed avslöjas falskheten i deras rättfärdighetslidelse.
Deras hjärtan förråder sin egoism genom oförmåga till medglädje.
De ser godheten med onda ögon.

Har vi ej förmåga till självkritik och självkännedom
och är det överhuvud ett intresse för oss att avslöja
vår själviskhets dunkla vägar,
skall en upptäckt i ljuset av vad som är skrivet i Matt. 20
dock icke enbart bringa oss sorg.......

Salig är de som sörja, ty de skola bliva tröstade.
Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud...

Må vi gripas av sorg över många, som synes vara de första,
en gång visar sig tillhöra de sista.
Men vi må framför allt glädja oss däröver,
att de sista, de som i uppriktig ödmjukhet blivit medvetna om
det egna jagets svaghet och därför sätter allt sitt hopp till den
gudomliga första kärleken, en gång skall framstå som de första.

Endast det sanna och äkta som är luttrat genom eld skall bestå.





4 kommentarer:


  1. Annika:
    Så här ser jag på det stycke du citerar:
    Stycket handlar om Guds kärlek till oss. Oavsett hur mycket vi har förtjänat Guds kärlek eller hur lite vi har förtjänat den så älskar Gud oss alla lika mycket. I hans ögon är vi alla värda lika mycket. Det har ingen betydelse om vi har jobbat på vingården i 12 timmar eller bara en futtig timma. För dagens publik är detta orättvist, då den som jobbat mer bör ha mer lön. Dvs lön efter prestation.
    I vers 15 får vi förklaringen till detta:

    "Eller får jag inte göra vad jag vill med det som är mitt? Ser du därför med ont öga, att jag är god?"

    Vad har andra att göra med vad Herren ger oss för lön, och vem har rätt som människa att se med avund på det Herren ger en annan? Vad ger mig rätt att med avund se hur någon annan belönas av Herren på det sätt han anser? Denna egoism och frånvaro av kärlek varnas det för i detta stycke.
    Det Herren ger oss är sin kärlek, oavsett hur mycket vi arbetat för den. Den förste är lika värd som den siste. Det är viljan att bidra med arbete i vingården som är det centrala.
    Gud älskar oss alla lika mycket oavsett om vi förtjänar det eller ej. En del förtjänar inte speciellt mycket kanske men får ändå lika mycket som de första.

    Man kan också se den ur perspektivet att det inte har någon betydelse i vilken ordning som man blivit kristen, frälst eller döpt. Du får inte mer pluspoäng av gud för att du varit kristen hela livet (jobbat hela tiden i vingården) eller en dag.
    Udden kan tyckas riktas mot vissa som anser sig bättre än andra då de hade varit kristna längre än de nyomvända. Detta tankesätt är ett utslag av egoism och "slå-sig-själv-på-bröstet" attityd vilket tydligt tas avstånd ifrån.

    ”När aftonen kom[när himmelriket inträder], sade vingårdsherren[ Gud]
    till sin förvaltare[Jesus roll möjligen?]:
    Kalla fram
    arbetarna och ge dem deras lön,
    börja med de sista och sluta med de
    första.”

    När domedagen kommer så får alla sant troende samma lön hur mycket man än trott sig vara förmer än andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bjarne: Vad kan jag säga efter ditt inlägg... Ingenting. Så sant det du skriver. Du är ledd av Herren och fortsätt vara den du är. Önskar dig all välsignelse från Jesus, på din vandring genom livet..När man vandrar med Honom går man från klarhet till klarhet. / Kram från mig.

      Radera
  2. Jag kan bara säga AMEN till det som Bjarne skriver i sin kommentar.
    En väldigt fin tolkning av det citerade Bibelstycket!!!

    Den ene rövaren på korset som bad Jesus om en tanke,hade inte hunnit arbeta någonting i Vingården,men fick samma dag vara med Jesus i Paradiset...
    Vilken Nåd,vilken Kärlek!!!

    Att dela varandras glädje ger dubbel glädje,ibland syskonen i Herren och delad sorg,blir till halv sorg när vi får bära varandras bördor...

    Önskar er fina och Välsignade dagar på den nya veckan!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helene: Tack ska du ha för du ger... om kärlekens väg...Önskar dig och familjen Herrens välsignelser,, och lycka till på söndag. Själv skulle jag till Värnamo på lördag, men fick ställa in för att Jonas ville att jag skulle sjunga färdigt i hans studio. Ha det så gott och kramar från mig <3

      Radera