tisdag 5 februari 2013

ATT VANDRA PÅ FÖRBRÄND MARK...

Är hjärtat ljumt, så vandrar man på död mark. Där finnes ingenting, och där växer heller ingenting som får blomma ut...
En religiositet värmer ingen...Den tänder heller ingen...
Den vägen, är bara egocentrisk och trång...
HJÄRTAT MÅSTE VARA MED.......

Att vara en kristen är att kunna vandra på förbränd mark,
att kunna gå in i olika sammanhang, och ändå förbliva sig själv...
Att kunna nå ut till alla dem, som ingenting är i världen...
Visa dem att det finns en källa, mitt i ökenvandringen...
Att på knä få böja sig i all ödmjukhet, och ropa till Jesus,
för alla dem som håller på att drunkna i denna världens stormande hav.
Ty kärleken är tålig och mild...
kärleken avundas icke, ej heller förhäver sig eller uppblåses...
Låt oss visa respekt, och kärlek till alla människor vi möter utmed våra vägar där vi bedjande, går fram...
så skall förbränd mark börja blomstra...
Herren giver oss olika vägar att vandra på...
Jag har funnit min, och den går till dem, som ingenting är för världen...
för att bringa dem ett hopp, att det finns en underbar och levande källa...

12 kommentarer:

  1. Det finns en underbar källa
    För Herrens vänner en skatt
    Den tidigt och sent syns välla
    Och sinar ej dag eller natt
    Från Golgata höjd den frambryter
    Och färgas av Jesu blod
    Igenom mitt hjärta den flyter
    Den heliga renade flod

    Där får vi vila både i med och motgång och den är ett skydd i alla lägen för oss mot onskans alla brinande pilar. Så skall Guds frid som övergår allt förstånd bevara dina tankar i Jesus Kristus.Ja mina också. Guds frid önskar jag dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bert: Det är fridsamt och gott att få sitta vid den levande källan, att få hämta ny kraft på vår fortsatta vandring hemåt. Önskar även dig Guds frid. Kramar !

      Radera
  2. Inte bara poetiskt skrivet, det är ju sant också. Kramar från pensionatet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Celia: Tack för din varma respons, och allt som du delger, från ditt välsignade pensionat. Önskar dig allt gott från Jesus. Kramar till dig !

      Radera
  3. Ja,tack och lov att det finns en källa,med friskt vatten att släcka törsten med under ökenvandringen!!!
    Och att man får visa vägen dit till andra,som man möter!!!
    Herrens Ord står fasta,det Han har talat och sagt.(Minns det)
    Han är Densamme!!!
    KRAAAM!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marguerite: ( Minns det ) ? underligt sätt, att uttrycka sig på...Ja, Herrens ord står evigt fast. Önskar dig Guds Frid och Hans välsignelser. / Kram !

      Radera
  4. Din vackra bild var så talande till din text. Det torra och spruckna där inget orkar växa, gentemot det friska vattnet som sakta böljar fram. Till och med källan var formad som ett hjärta, en källa av kärlek! Du finner så vackra bilder till dina goda texter. Jag kan knappt se mig mätt på dem. TACK och Guds välsignelse! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Myrra: Tack för din kära hälsning. Jag vet att den torra marken kommer att blomstra, när vi går ut med ett nådens evangelium i Jesu namn. Guds välsignelser och kramar !

      Radera
  5. Hei. Titter innom for første gang. Du skriver kjempefint. Liker den poetiske stilen din. Og fokuset på Jesus. Jeg titter nok innom og hilser på igjen :)

    SvaraRadera
  6. Birgit: Tusen tack för din titt. Du är varmt välkommen tillbaka :) Ha det välsignat og goe klem fra meg til deg.

    SvaraRadera
  7. Ja, det finns en levande källa, vår Frälsare, Jesus Kristus! Den som dricker av det vatten Han giver, vilket Han också giver för intet så att alla kan ta del av det, skall aldrig mer törsta! HALLELUJA!!! // Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin: Det är verkligen en levande källa...Han giver liv, åt alla som törstar...AMEN ! Ha en välsignad afton, både du och Julia. Kramar !

      Radera